Konkurrensen i den svenska banksektorn 2025
Sammanfattning
Marknadsandelarna förändras över tid och kundrörligheten är hög inom den svenska banksektorn
Små banker tar marknadsandelar från större banker i Sverige. Från 2014 till 2024 hade mindre banker en stor andel av nettokredittillväxten samtidigt som deras marknadsandel ökade under samma period. Detta är en indikation på att bankmarknaden är dynamisk med sund konkurrens. Samma mönster är även tydligt på den svenska bolånemarknaden, där bankernas marknadsandelar förändras över tid.
Samtidigt ligger marknadskoncentrationen inom den svenska banksektorn under den genomsnittliga nivån i förhållande till jämförbara länder. Om en sektor är starkt koncentrerad har vissa marknadsaktörer ett stort inflytande på marknaden – så verkar inte vara fallet i Sverige.
En indikator på konkurrens är att kunderna reagerar om en banks priser inte är konkurrenskraftiga i förhållande till kvalité, dvs. att bankkunderna byter bank om de priser de betalar är högre än de priser som konkurrerande banker erbjuder.
Vår analys visar att Sverige har en hög kundrörlighet. Bland de jämförda länderna hade Sverige den högsta andelen kunder som bytt leverantör av finansiella produkter under perioden 2017–2022. Detta innebär att den svenska bankmarknaden har låga hinder för att byta bank, vilket ökar konkurrenstrycket på bankerna.
Svenska banker är kostnadseffektiva, vilket tyder på att de försöker minska kostnaderna mot bakgrund av konkurrenstrycket
Svenska banker har lägre driftskostnader än banker i jämförbara EU-länder. Vår analys visar även att svenska banker för vidare sina låga kostnader till kunderna. Det innebär att bankkunder i Sverige erbjuds billiga finansiella tjänster. Historiskt sett har svenska bolåneräntor och räntor på övriga lån hört till de lägsta i Europa.
Trots en räntehöjning under 2022, när Riksbanken höjde räntan tidigare än Europeiska centralbanken (ECB), är de svenska räntorna återigen bland de lägsta bland de jämförbara länderna 2023 och 2024. Låga kostnader syns även i låga fondavgifter (UCITS) i Sverige.
Bankernas lönsamhet varierar över konjunkturcykeln
Bankernas avkastning är cyklisk. Den senaste tidens vinstökningar bör ses mot denna bakgrund. Priserna och vinsterna på den svenska bankmarknaden steg under 2023 och 2024 – och generellt har svenska banker idag högre avkastning på eget kapital än banker i andra europeiska länder. Denna trend kan dock observeras i hela Europa i bakgrund av stigande utlåningsräntor, trögrörliga inlåningsräntor och än så länge inga ökade
kreditförluster.
Sammantaget överför svenska banker en större andel av räntehöjningen till sina inlåningsräntor än banker i euroländerna, dvs. priserna är mindre trögrörliga i Sverige. Dessutom förs ränteförändringar till en hög grad vidare till bolåneräntorna i Sverige.
Sverige har ett effektivt utlåningssystem med låga kreditförluster
Under perioden 2017–2024 låg de årliga kreditförlustnivåerna för svenska banker nära noll – lägst bland jämförelseländerna. De låga kreditförlusterna är en indikation på ett effektivt och stabilt system där bankerna justerar sina bedömningar av t.ex. fastighetsvärden under en konjunkturcykel. Samtidigt har Sverige ett effektivt rättssystem och exekutiva auktioner kan genomföras snabbt och enkelt, vilket säkerställer låga kreditförluster för bankerna även vid fallissemang.
Det effektiva utlåningssystemet tar sig också uttryck i en liten skillnad i räntan mellan svenska bolån och statsobligationer, som i genomsnitt legat på 1,9 procentenheter under perioden 2009–2024. Detta visar på en hög likviditet i säkerställda obligationer som är jämförbar med likviditeten i svenska statsobligationer – tack vare högt förtroende hos investerarna.
Skillnader i bankernas lönsamhet mellan olika länder beror på makroekonomiska skillnader
Mellan 2019 och 2024 hade svenska banker en avkastning på eget kapital på cirka 12,9 procent, vilket är högst bland länderna i vår jämförelse. Internationella lönsamhetsjämförelser påverkas dock i hög grad av skillnader i konjunkturcyklerna i olika länder i Europa. Här befinner sig Sverige i topp, medan banker i bland annat Tyskland, Frankrike och Nederländerna har haft högre nedskrivningsnivåer under perioden, vilket gjort att aktieägarnas avkastning blivit lägre. Vi konstaterar också att lönsamheten hos svenska banker ligger på genomsnittet jämfört med andra stora börsnoterade företag i Sverige.
Sammantaget hittar vi inga belägg för bristande konkurrens inom den svenska banksektorn
Priserna och vinsterna inom den svenska banksektorn var högre 2023 och 2024 än de senaste åren, men detta ska ses mot bakgrund av en förändrad makroekonomisk miljö med stigande utlåningsräntor.
Baserat på de konkurrensmått vi har undersökt finner vi inga tydliga belägg för bristande konkurrens inom den svenska banksektorn. Istället tyder resultatet på att den svenska banksektorn är relativt effektiv jämfört med andra länder.
Den icke-bankrelaterade finanssektorn har vuxit i storlek och andel
Mellan 2014 och 2024 har icke-bankernas lånetillgångar från ickemonetära finansinstitut (icke-MFI) ökat med 167 procent i Sverige. Andelen icke-MFI-lånetillgångar som andel av de totala lånetillgångarna ökade från 6,7 procent 2014 till 10,3 procent 2024. En liknande trend ses i andra europeiska länder, men endast Finland har en högre tillväxt av icke-MFI-lånetillgångar under perioden. Icke-MFI är inte bundna av samma regler som banker, till exempel kapital- och likviditetskrav, vilket kan vara en möjlig orsak till denna utveckling.
År 2019 gav Svenska Bankföreningen Copenhagen Economics i uppdrag att analysera konkurrensen på den svenska bankmarknaden för att ta fram fakta om konkurrensnivån i den svenska banksektorn.
År 2023 uppdaterade och utökade vi 2019 års rapport. Nu har vi fått i uppdrag att uppdatera och utöka rapporten ytterligare en gång. För de flesta siffrorna har nya data publicerats, men för vissa siffror använder vi fortfarande siffrorna från 2023 års rapport, eftersom datakällan inte har uppdaterats sedan 2023.Dessutom inkluderar vi nu nya siffror om bolåneräntor och fondavgifter, och vi inkluderar också ett nytt, tredje, kapitel som täcker utvecklingen inom den icke-bankrelaterade finansförmedlingssektorn.
Syftet med vår analys är att bedöma om konkurrensen inom den svenska banksektorn är tillräcklig för att säkerställa god kvalitet för konsumenterna när det gäller typ av produkt och tjänst samt lägsta möjliga priser.