Övriga rättsområden
Utredningar
En arvs- och testamentsrätt i tiden (Dir.2024:28)
En särskild utredare ska göra en översyn av reglerna om arv och testamente i ärvdabalken. Reglerna ska anpassas till den digitala och ekonomiska samhällsutvecklingen och till hur människor bildar familj i dag. Syftet är att åstadkomma en modern, tydlig och trygg arvs- och testamentsrätt. Utredaren ska bland annat ta ställning till frågan om arvsrätt för kusiner, föreslå hur ett testamentsregister i offentlig regi kan inrättas samt bedöma om ett testamente bör kunna upprättas digitalt. Uppdraget ska redovisas senast den 29 augusti 2025.
Läs kommittédirektivet
Straffrättsliga åtgärder mot korruption och tjänstefel (Dir. 2024:14)
En särskild utredare ska se över den straffrättsliga lagstiftningen om korruption och tjänstefel. Syftet med översynen är att säkerställa att lagstiftningen är effektiv, ändamålsenlig och anpassad till Sveriges internationella åtaganden. Utredaren ska bland annat utvärdera tillämpningen av 2012 års reform och ta ställning till om den straffrättsliga lagstiftningen är effektiv; undersöka vilka åtgärder som behövs för att anpassa svensk rätt till det nya EU-direktivet om bekämpning av korruption samt ta ställning till om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas. Uppdraget ska redovisas senast den 25 juli 2025.
Läs kommittédirektiven
Skatteverkets förmedling av post till personer med skyddade personuppgifter (Dir.2023:167)
En särskild utredare ska utreda om Skatteverkets förmedling av post till personer med s.k. skyddade personuppgifter bör regleras. Syftet är att åstadkomma ett väl fungerande förfarande för en trygg och säker postförmedling. I uppdraget ingår även att utreda behovet av kompletterande reglering i fråga om sekretess och dataskydd. I uppdraget ingår inte att föreslå grundlagsändringar. Uppdraget ska redovisas senast den 27 juni 2025.
Läs kommittédirektiven
Betänkanden och promemorior
Nytt! Säkerhetsprövningar – nya regler (SOU 2024:88)
I betänkandet om en förbättrad process för säkerhetsprövningar föreslås nya regler i säkerhetsskyddslagen om grundutredningar. Det är utredningar om personliga förhållanden av betydelse för säkerhetsprövningen. Det föreslås att dessa ska omfatta personliga förhållanden såsom brottslighet, samröre med kriminella nätverk och ekonomiska förhållanden och andra i säkerhetshänseende relevanta omständigheter.
Läs betänkandet
Nytt! Utredning rörande personuppgifter och mediegrundlagarna (SOU 2024:75)
En utredning har haft i uppdrag att se över grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser samt söktjänster som offentliggör personuppgifter om adress, telefonnummer, civilstånd och andra uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden. Syftet med uppdraget har varit att stärka skyddet för den personliga integriteten när personuppgifter offentliggörs i sådana söktjänster. Förslaget är föremål för remiss till den 10 mars 2025.
Läs betänkandet
Övervaknings- och rapporteringsskyldighet för clearingbolag (Fi2024/01527)
I en promemoria föreslås att clearingbolag ska vara skyldiga att övervaka transaktioner, lämna uppgifter om misstänkta transaktioner till banker och rapportera misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism till Polismyndigheten. I det finansiella systemet förmedlas betalningar mellan banker. Betalningar kan missbrukas av kriminella för att tvätta brottsvinster. Det är clearingbolag, dvs. företag som bedriver clearing och avveckling av betalningar, som förmedlar betalningarna mellan bankerna. Enligt penningtvättslagen ska banker känna och övervaka sina kunder. Misstänkt penningtvätt ska rapporteras till Polismyndigheten. För att bekämpa penningtvätt och kriminella nätverk är det viktigt att banker och Polismyndigheten får tillgång till information om kriminellas betalningar. Sådan information hjälper banker och Polismyndigheten att förebygga, förhindra och upptäcka penningtvätt. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Läs promemorian
Straffansvar för den som bedriver finansiell verksamhet utan tillstånd eller registrering (Fi 2024:B)
I en promemoria föreslås en ny lag om straff för olovlig finansiell verksamhet. Genom den nya lagen kriminaliseras bedrivande av finansiell verksamhet utan tillstånd av, eller registrering hos, Finansinspektionen. Det nya brottet betecknas som olovlig finansiell verksamhet. Vidare föreslås att hemliga tvångsmedel ska få användas vid en förundersökning om grov olovlig finansiell verksamhet och att de brottsbekämpande myndigheterna ska få inhämta vissa uppgifter med stöd av den så kallade inhämtningslagen för att förebygga, förhindra eller upptäcka grov olovlig finansiell verksamhet. I promemorian föreslås även en reglering som möjliggör för Tullverket att kontrollera in- och utförsel av kontanta medel vid gränsen mot andra EU-länder.
Vidare föreslås att Tullverket ska ha befogenhet att vidta åtgärder för att kontrollera anmälnings- och redovisningsskyldigheten och tillfälligt kvarhålla kontanta medel för vidare kontroll. Det föreslås också ett straffansvar som innebär att den som bryter mot anmälnings- eller redovisningsskyldigheten döms till böter. Den nya lagen och författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2025.
Läs promemorian
Ett nytt regelverk mot penningtvätt och finansiering av terrorism (SOU 2024:58)
En särskild utredare har haft i uppgift att lämna förslag till de författningsändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till de kommande regeländringarna i EU:s lagstiftningspaket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Utredningen föreslår att den nuvarande penningtvättslagen och registerlagen ersätts med en ny gemensam lag, den nya penningtvättslagen. I den genomförs bestämmelserna i sjätte penningtvättsdirektivet. I lagen finns också kompletterande bestämmelser till penningtvättsförordningen och Amla-förordningen. Genom att samla regleringen i en och samma lag säkerställs att den svenska lagstiftningen får en ändamålsenlig utformning ur en materiell, språklig och redaktionell synvinkel.
Läs betänkandet
Avvecklande av statliga kasinon och en effektivare penningtvättstillsyn
I en promemoria föreslås bland annat att spelformen kasino tas bort från licenstypen statligt spel och att Spelinspektionen, i egenskap av tillsynsmyndighet på penningtvättsområdet över sådana verksamhetsutövare som driver spelverksamhet med licens eller registrering enligt spellagen, ska kunna meddela vissa föreskrifter. Det gäller föreskrifter som innebär att verksamhetsutövarna ska lämna uppgifter om sin verksamhet, sina kunder och andra förhållanden, antingen periodiskt eller på myndighetens begäran. Författningsändringarna som rör spel på kasino föreslås tråda i kraft den 1 januari 2026 och rapporteringsplikten föreslås träda ikraft den 1 juli 2025. Förslaget är föremål för remiss till den 23 augusti 2024.
Läs promemorian
En säker och tillgänglig statlig e-legitimation (SOU 2023:61)
Utredningen om säker och tillgänglig digital identitet har tidigare överlämnat ett delbetänkande till regeringen där det föreslås att en statlig e-legitimation på tillitsnivå hög enligt eIDAS-förordningen ska utfärdas av Myndigheten för digital förvaltning. Polismyndigheten och Skatteverket ska var och en vara ansvariga för grundidentifieringen av personen och denna process ska innehålla ett antal kontrollerande moment. Den nödvändiga lagregleringen ska samlas i en ny lag om elektronisk identifiering. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 mars 2026. Delbetänkandet har varit föremål för remiss. I juni 2024 publicerades utredningens slutbetänkande som främst omfattar de anpassningar av svensk rätt som är absolut nödvändiga för att Sverige ska uppfylla eIDAS förordningens krav avseende tillhandahållande av en europeisk digital identitets plånbok och nationella bestämmelser om sanktionsavgifter vid regelöverträdelser som begås av kvalificerade och icke-kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster.
Läs delbetänkandet
Läs Bankföreningens remissvar
Läs slutbetänkandet
Staten och betalningarna (SOU 2023:16)
En särskild utredare har haft i uppdrag att se över statens roll på betalningsmarknaden och ta ställning till hur rollen bör se ut i framtiden. Utredningen har gjort en analys av rollfördelningen mellan staten och andra aktörer på betalningsmarknaden, förändringarna på finans- och betalningsmarknaderna till följd av teknisk utveckling och digitalisering samt framväxten av nya betalningssätt och minskad användning av traditionella betalningsmedel i form av kontanter. Utredningen har analyserat ett antal möjliga utvecklingsscenarier för betalningsmarknaden, med utgångspunkt i utvecklingen i Sverige och i andra länder. På vissa områden lämnar utredningen författningsförslag eller förslag på andra statliga åtgärder. Förslagen beaktar de krav som följer av Sveriges medlemskap i EU och att Sverige inte har euron som valuta. Förslaget har varit föremål för remissförfarande.
Läs utredningen
Läs Bankföreningens remissvar
Nya regler om cybersäkerhet (SOU 2024:18)
En utredare har haft i uppdrag att föreslå nödvändiga anpassningar av svensk rätt för att EU:s NIS2-direktiv ska kunna genomföras. I delbetänkandet föreslås att en ny lag, cybersäkerhetslagen, införs som ska gälla för ett stort antal både privata och offentliga verksamhetsutövare. Den innehåller krav på anmälningsskyldighet, riskhanteringsåtgärder och incidentrapportering för de verksamhetsutövare som omfattas av regleringen. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Förslaget har varit föremål för remiss.
Läs utredningen
Läs Bankföreningens remissvar
Digitala fastighetsköp & Förköpsrätt vid fastighetstransaktioner (SOU 2024:38)
En utredning lämnar förslag till en ny förköpslag, som under vissa förutsättningar ger en kommun rätt att träda in i köparens ställe vid förvärv av fast egendom. Utredningen lämnar också förslag på författningsändringar som krävs för att möjliggöra överlåtelser av fast egendom med användning av elektroniska överlåtelsehandlingar och elektronisk ansökan i alla inskrivningsärenden. Ändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 2026.
Läs utredningen
E-tjänst för inlämning av bouppteckningar
I en promemoria förslår Skatteverket ändringar som innebär att bouppteckningar kan ges in i en elektronisk tjänst som Skatteverket tillhandahåller. Bestämmelsen om att bestyrkta kopior av en bouppteckning ska ges in, slopas. Eftersom en elektronisk inlämning innebär att vissa uppgifter kan granskas maskinellt föreslås att personnummer, samordningsnummer eller födelsedatum ska anges för de som ska vara kallade till förrättningen. Vidare föreslås att begreppet gode män ändras till förrättningspersoner samt att en språklig översyn av bestämmelserna görs. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Förslaget har varit föremål för remiss.
Läs promemorian
Ett säkrare och mer tillgängligt fastighetsregister (SOU 2024:7)
Regeringen föreslår att nuvarande lag om fastighetsregister ska upphävas och ersättas med två nya lagar, där frågor om behandling av personuppgifter regleras i en egen lag, skild från verksamhetsregleringen kring fastighetsregistret. Lagarna ska benämnas fastighetsdatalag respektive lag om fastighetsregister och elektroniskt tillhandahållande av fastighetsinformation. De nya lagarna föreslås träda ikraft den 1 juli 2026. Förslaget har varit föremål för remiss.
Läs utredningen
Läs Bankföreningens remissyttrande
Regeringsförslag
Utökade skyldigheter att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten
I en lagrådsremiss föreslås att uppgiftsskyldigheten till Utbetalningsmyndigheten ska kompletteras i vissa avseenden för att Utbetalningsmyndigheten ska kunna utföra sin verksamhet med bland annat dataanalyser och urval samt granskningar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Bland annat ska Utbetalningsmyndigheten få tillgång till det så kallade konto- och värdefackssystemet.
Läs lagrådsremissen
Åtgärder mot missbruk av alternativa betalningssystem
Valutaväxlare och registrerade betaltjänstleverantörer såsom penningöverförare har en central funktion vid kriminella nätverks återinvesteringar i kriminell verksamhet och tvätt av brottsvinster. I en lagrådsremiss föreslås att valutaväxling, betaltjänster och utgivning av elektroniska pengar ska omfattas av tillståndsplikt i stället för registreringsplikt. Mot den bakgrunden föreslås i en promemoria att valutaväxling, betaltjänster och utgivning av elektroniska pengar ska omfattas av tillståndsplikt i stället för registreringsplikt. Från förslaget undantas fysiska och juridiska personer som tillhandahåller kontoinformationstjänster. För att anpassa svensk rätt till unionsrätten föreslås dessutom att registrerade betaltjänstleverantörer som tillhandahåller kontoinformationstjänster ska omfattas av penningtvättslagen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Läs lagrådsremissen
Riksdagsbeslut
Digital operativ motståndskraft för finanssektorn
Genom EU:s förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn införs nya krav på företag inom den finansiella sektorn. Kraven omfattar bland annat företagens riskhantering när det gäller informations- och kommunikationsteknik, incidentrapportering, hantering av utlagd verksamhet och testning av digital operativ motståndskraft. Förordningen ska tillämpas från och med den 17 januari 2025. EU-förordningen och direktivändringarna kräver vissa nationella lagstiftningsåtgärder. Riksdagen har därför beslutat införa en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU-förordningen. Den nya lagen innehåller bestämmelser om bland annat ansvariga myndigheter för hotbildsstyrda penetrationstester, FI:s tillsynsbefogenheter, ingripanden och sanktioner vid överträdelser av EU-förordningen, och avgifter för att bekosta FI:s och Riksbankens verksamhet enligt EU-förordningen. Samtidigt beslutas ett antal följdändringar och ändringar som rör överklaganden av FI:s beslut i vissa frågor som inte har samband med EU-förordningen. Den nya lagen och övriga lagändringar träder i kraft den 17 januari 2025.
Läs riksdagsbeslutet
Myndighetsföreskrifter m.m